Nättidningarnas frammarsch

Det har knappast undgått någon att nättidningarnas marknadsandel växer så det knakar, men vad ligger bakom denna succé? Och hur ser affärsmodellerna ut för webbaserade tidningar – hur får man kunderna att betala för någonting som förväntas vara gratis? Nyckeln till webbtidningarnas framgång är ett tveeggat svärd som inte bara för gott med sig utan också har en mörk baksida. Hur hanterar man det? På nättidningarnas redaktioner satsar man just nu stort på den senaste trenden för att möta läsarnas efterfrågan. Denna satsning sker på såväl lokal- och regionalnivå som på de stora nättidningarna.

Nättidningarnas recept för framgång

Nättidningar kallas de tidningar som publiceras online. Nätet utgör en växande plattform för publikationer av alla dess slag och de tidningar som publiceras på webben ökar stadigt i antal. De flesta papperstidningar finns idag också på webben och de nätbaserade tidningarna vinner allt mer mark mot den traditionella pressen. Nättidningarnas framgång kan till stor del tillskrivas tillgängligheten – de kan nås nästan varifrån som helst och läsarna får omedelbar tillgång till det material som en tidning publicerar. Dessutom är tröskeln för att starta en webbaserad tidning betydligt lägre än för att starta en pappersbaserad dito.

Denna tillgänglighet öppnar också, på gott och ont, upp för en helt annan interaktion mellan läsare och artikelförfattare än vad som tidigare varit möjligt. En fördel med detta är att läsarna ofta kan kommentera artiklar eller ställa frågor till artikelförfattarna. Den negativa aspekten är det så kallade näthatet som på senare år har blivit allt vanligare och gjort att många tidningar har valt att ta bort möjligheten att kommentera. Diskussionen flyttas då ofta över till sociala medier, där nättidningarnas artiklar flitigt delas.

Nättidningarnas uppgång är en ihållande trend

Affärsmodeller och trender

Nättidningarnas affärsmodeller ser olika ut och kan förändras över tid. Många nätbaserade tidningar kan läsas helt gratis och finansieras istället med hjälp av reklamannonser och reklamklipp. Andra webbtidningar är låsta och exklusiva för betalande medlemmar medan vissa har en affärsmodell som kombinerar gratis, reklamfinansierat material med mer djuplodande alster som man tar betalt för. Läsarna föredrar generellt att läsa reklamfinansierat gratismaterial men det skiljer sig förstås åt från person till person och vissa föredrar att betala för premiummaterial före reklamfinansierat material.

En trend som har kommit på senare år är att nättidningarna kompletterar sitt utbud av artiklar med kortare videoreportage. Anledningen till detta är att man vill möta den växande efterfrågan på rörligt material. Nättidningarnas satsning på rörlig media märks inte bara hos de stora, rikstäckande nättidningarna utan också på lokaltidningsredaktionerna satsar man i allt större utsträckning på videoklipp. Det kan röra sig om allt från intervjuer med politiker och andra makthavare till reportage med koppling till de lokala idrottsklubbarna eller mer lättsamma nyhetsskildringar.

Inte bara en fluga

För 20 år sedan yttrade sig Sveriges dåvarande kommunikationsminister om Internet och menade att det nya fenomenet bara var en fluga. Idag vet vi med säkerhet att så inte var fallet och nättidningarnas verkar inte gå att stoppa. Och varför skulle någon vilja stoppa den? Det fria ordet har aldrig tidigare varit så lättillgängligt för läsaren som det är idag. Numera kan också läsarna i realtid interagera med de nya medierna utan att behöva vänta på att få en insändare publicerad. Journalistikens plats i demokratin är tack vare nättidningarna tryggad!